Efter att jag igår nyåret till ära for rätt så sent att sova så var det inte värst välkomnande att inte få en sovmorgon där på. Vi skulle med host familjen och åka slalom och bilfärden räckte över en timme. Jag var så nervös under hela bilfärden dit, för att dessa få antal gånger jag har åkt slalom har varit någonstans i södra Finland i så små backar att de borde inte ens kallas backar. Mera som kullar eller så. I dessa små backar/kullar hade man aldrig riktigt behövt lära sig bromsa så där riktigt ordentligt, så då jag rätt så väl var i de Österrikiska stora stora stora backarna, trodde jag faktist att jag skulle svimma/dö/pinka på mig då jag bara åkte som en raket ner för de 90 ° backarna! Här i Österrike är att åka slalom som att simma enligt min personliga teori - alla har gått i slalomskola då de var små, eller så har deras föräldrar lärt dem personligen, men det finns inga sjutton åringar som inte behärskar slalomteori som jag. Dessutom var det ju inte så kul då min host familj drog mig i de allra brantaste backarna, fär att ännu en vecka sedan trodde jag att det inte ens finns så där branta backar på denna jord! Dock tyckte jag att hissarna var kul, för att såna har jag endast set på tv! Var dock innantill orolig över att man kunde falla ner därifrån, men då jag var på hissen sex meter upp i luften så märkte jag att det är absolut omöjligt att falla.