Var idag troligen för sista gången innan jag flyger till Finland i Wien! Jag var med Lils och Sophie, för att Lilli behövde födelsedagspresent för Alix och Sophie behövde skor till ett bröllop hon kommer besöka inom kort. Jag bestämde mig för att helt enkelt hänga med, mest för att de frågade mig dagen innan om jag ville följa med, men även för att jag ännu innan söndag ville se Wien. Hade dock inte planerat på att köpa något för att jag redan har så fullt i kappsäcken. Lite smått köpte jag dock för att jag kunde inte motstå, och detta inlägg, mina kära små, är ägnat till dessa inköp!

Ville i ett snabbt inlägg meddela hur rar min kompis Dini var! Några månader sedan pratade jag med henne om att jag aldrig kunde ha för många påsar och väskor, och hon sade att hon är rätt så smidig på symaskinen och kunde göra mig en penal eller liknande! Hade helt glömt bort detta tills idag - för att hon hade sytt mig en liten grön sminkpåse som är den fluffigaste sötaste lilla väskan jag nu äger! Lyste upp min dag!

Under några månaders tid har jag hängt med i en tyskakurs för att nu pränta grammatiken och förbättra mitt tyska ordförråd! Hittills har den varit mycket givande! Om ett par veckor har vi ett stort sista test, vilket jag redan nu stressar över! Inför detta stora test gjorde vi förra onsdagen ett gammalt "stora test" från några år bakåt. Detta test innehöll läsförståelse, hörförståelse, grammatiktest, "German in use", essä och en pratdel. Efter dessa halft dussin timmar av aktivt funderande, tänkande och koncentration fick vi veta våra resultat. Jag var ganska säker över mitt prov, för att jag var ganska säker över största delen av frågorna (förutom grammatiken....*förbannade tyska grammatiken*).

Jag fick en "Sehr gut" med 172/180 poäng, och tydligen även det bästa resultatet i klassen. Vilken confidence boost i min tyska! Inte för att detta är det stora officiella provet ännu, och detta var mest för oss själva, så är jag fast hur stolt över mig själv! 

Hemma belönade jag mig själv med att skypea mamma och sedan for ut och springa! En mycket perfekt dag!

Sedan några dagar har jag haft den största ivern för igenkottar! Har på min tumblr reposta endast bilder på dem och efter att jag läst om att man kan ha en som husdjur även i Finland har jag klagat åt min mamma om att skaffa en. Att äga sig en igekott som tramppar för sig själv hemma skulle vara hur mysigt som helst!

Även om sommarlovet börjat i Finland redan en vecka sedan får vi i Österrike njuta av skola ännu en månad! Det är inte det mest lockande i denna hetta dock. Det är dagligen kring 30 celciusgrader, och jag tror jag smälter snart. Dessutom är jag ju inte alls i skicket för att använda shorts, toppar, bikini etc. Om 20 dagar är jag i Finland och jobbar allt detta av mig!

 

Om jag med mitt guldfisksminne minns rätt så gjorde jag ett liknande inlägg ganska i början av mitt utbyte. Efter att ha bott här i nu redan åtta månader har jag hunnit upptäcka en hel del olika saker som i skollivet skiljer Finland och Österrike åt.

 

~ Om du inte hör till den katolska religionen finns det oftast ingen religionsundervisning för dig. Du får faktist inte delta i de andras religionsundervisning, utan högst sitta i klassen och göra något eget (men egentligen har du håltimme), och med tur kan det vara att en timme i veckan årdnas en lektion för e icke-katolska.

 

~ Jag vet inte om detta gäller endast min skola i Finland, men där brukar vi i varje fall ofta använda oss av power pointar i vår undervisning. Här i Österrike brukar det vara så att läraren predikar om sitt ämne, och eleverna skriver ner vad de tycker att är värt att skriva ner. Detta gör ju inte en tjänst för mig i och med att vi oftast pratar om antingen raketfysik eller hur men med hjälp av Limes regel kan räkna ut ett värde av en kvadratrot.

 

~ Vi hade en gång i högstadie en dag då vi skulle bekanta oss till skolundervisningen under medeltiden, och då fick vi testa matematik och gymnasti mm. då läraren spelade rollen av en medeltidslärare. Våra gymnastiklektioner i Österrike påminner mig snäppet om denna dag. Läraren säger inte innan vad vi ska göra på gymnastiken, utan detta kommer som en överraskning. Oftast är det innegymnastik, men om vädret är bra så kan det vara att vi är ute; det beror på var läraren vill. Därmed är det svårt att förbereda sig i och med vad för gymnastikkläder man ska ta med sig. Dessutom är våra gymnastikaktiviteter ganska ensidiga. Antingen springer vi, gör muskelövningar och x-hopp, eller troligen vår lärares favoritspel där man är i två lag och ska kanska en boll på människorna i andra laget. Mina klasskamrater sade att de aldrig haft skridskoåkning eller fotboll i gymnastiken...

 

~ Medan jag är van vid att i början av lektionen förhör läraren läxan och vad vi gjorde förra gången antingen genom att fråga klassen frågor och genom att markera kan man få svara, eller så har man ett kort läxförhör, är Österrikes lektionsförhör annarlunda. Om vi fått som läxa att läsa några sidor tills tordag, väljer läraren på torsdag på måfå en elev som sedan får äran att svara på alla frågor som läraren ställer, och när läraren frågat alla sina frågor skriver hon/han i sin bok "-", "+" eller "~".Om du just denna gång inte läst läxan så är du mycket illa ute.

 

~ Vi får dricka på lektionerna, och alla har en egen vattenflaska på pulpeten under lektionerna, men det är mycket, mycket strikt att du inte äter på lektionstid! 

 

~ Medan i Finland lektionerna är 45 minuter och rasterna 15 min, och matrasten är cirkus 40 minuter (har aldrig tagit det lilla bemödande att lära mig skolschemat), är lektionerna 50 minuter och rasterna fem minuter, UTOM matrasten eller "stora rasten" som är 15 minuter. Det är då vi äter våra smörgåsar som vi byggt ihop på morgonen innan skolan.

 

~ Detta kan ha att göra med att detta är en katolsk privatskola som jag går i, men varje morgon läser vi en morgonbön tillsammans med klassen innan skoldagen startar.

 

~ För att vi som sagt inte får mat i skolan så som i Finland, utan vi måste skaffa vår mat själv, kan man i vår skola hitta automater med smörgåsar/youghurt överallt!

...för Österrikes del blev det inte till den största fröjdigaste festen. Vi hade ledigt från skolan för att första maj är officiellt arbetarens och studentens dag, men utan varken mjöd eller struva blev det aningen torrt. Få här vet ens varför detta är en speciell dag, så som redan sagt, inget firande här.

Här om veckan hann jag även packa min kass och byta familj så som några gånger redan tidigare, och det känns aldrig rätt eller bra att krama sin förra familj hejdå. Situationen är oundviklig för min del, och jag får mycket stöd från både nära i Finland och vänner i Österrike, även om jag inte vill göra en stor sak av det hela. Är till och med snart hemma i Finland igen, och då kan jag ta allt det goda med mig här ifrån.

Med detta inlägg ville jag medföra:

> jag har inte hunnit blogga på senaste tiderna på grund av familjebytet

> att fira vappen här är inget firande alls

I Österrike har vi mycket längre påsklov än vad man själv är van vid från Finland. Vanliga skolor har tio dagar påsklov, men för att det är en privat katolsk skola som jag går i har vi fjorton dagar (!) lov.

I Österrike ser man renpå ytanatt religion är mycket viktigare här än i Finland, och det är ju lite pinsamt att jag aldrig är hemma under påsk utan på Rödspättecup i Danmark och spelar handboll, så jag vet inte något om finländska påsktraditioner heller. Jag har nog förklarat dem om när jag var riktit liten och vi odlade alltid påskgräs och åt memma och påskägg, så de får väl ett skrap på ytan om hur april är förfärgat i Finland.

Under dessa 10/14 dagar påsklov hinner vi göra en massa religiösa ritualer och traditioner.Ännu är det ju mera framför mig än bakom, men tänkte uppdatera om vad vi gjorr här som är annorlunda än i Finland.

Igår var det Gründonnerstag, till svenska översatt "gröntorsdag". Då hör det till att man under middag äter något grönt, vilket kändes aningen lustig, Därmed var vår mat denna dag ganska sallad och spenat baserad.

Idag är det Karfreitag vilket (allmänbildning) är dagen då Jesus 2000 år sedan dog. Detta är den strängaste fastedagen och då äter man inget kött och ingen godis, och i allmänet äter man också mindre än vanligtvis.

Därmed då jag var tvungen att spendera tiden med något annat än att äta tog jag en sväng ut - samma runda som jag gör nästan varje dag. Det enda var att eftersom idag är det så soligt och vacker väder tog jag min kamera med mig. Måste ju föreviga dessa stunder och syner! Det är faktist så sommrigt här, vilket är skönt! Aldrig blir jag dock van vid livet utan vatten eller hav i närheten. Tar väl sin långa tid att vana sig vid.

Är inte ens halvvägs igenom veckoslutet ännu och det har varit något fantastiskt redan!

Efter skolan på fredag for vi med Lili och Dini till Wien för att köpa Lili en longboard, och vi hade som plan att äta något och cruisa omkring; Dini på sin egna longboard, jag på min penny board och Lili på sin nya bräda. Dock var jag så slarvig att jag lyckades glömma min penny board hemma, vilket var astråkit.

För att ta er bakåt i tiden så köpte jag min penny board förra sommaren med Claudia, men för att de ÄKTA penny boards kostade < 100 €, så köpte vi från Media Markt (eller någon mindra elektronikbutik dit vi for av orsaken att kolla på iPhone-skal då vi hade gett upp hoppet om att hitta penny boards för mindre än en hundralapp) fake boards för ungefär 30 € eller så. Vi viste ju nog att de inte skulle vara så bra som de äkta dyra, men det fick duga. Efter denna dag cruisade vi med Claudia varje dag tills jag for på utbyte.

Alltid då och då har vi gemensamma träffar med alla STS utbyteselever i Österrike, och för ett kort tag sedan hade vi just precis en sådan! Känns alltid så roligt att träffa alla dessa utbyteselever som går igenom samma saker som jag och framför allt att höra om deras bakgrunder och hemland!

Innan denna egentliga träff dit min hostsyster Maria-Anna lovade göra mig sälskap, var vi dock tvungna att sitta i ett tåg i ett eller några timmar. Detta var faktist en av de lustigaste händelserna under detta veckoslut, för att vi var i en "kabin" med 6 tjejer från Danmark, Taiwan, Kina och Australien, och vi pratade om strunt och dumt. Tiden gick så snabbt och innan vi viste så var vi redan framme i Bad Ischl!

Kort och konsist så under dessa två dagar så hann vi gå på spa, slalom (som ja inte ännu heller förstått tekniken av), väggklättra och en hel del av tv kollande, för att då man en gång är i Österrike så är dethär med vintersporter the real deal! Jag ska låta bilderna prata för sig (även om det inte finns så många), so enjoy!

Som en snöbollseffekt har det blivit svårare och svårare att komma igång igen här på bloggen! Det är bara mer och mer som händer här i mitt liv, och då jag loggar in på bloggen så har jag ingen aning var jag ska börja.

Idag hade jag dock något på hjärtat som jag ville gärna dela med mig! Idag (19.3) var nämligen dagen då min tyskakurs började! Woah, vilken ny erfarenhet! Lektionerna kommer vara två gånger om veckan tills slutet av skolåret, och vår grupp är en mycket färggrann ihopsättning (är "ihopsättning ens ett ord? Mein Gott, min svenska har verkligen börjat rosta under mitt utbyte). Vi är en ganska liten grupp, och alla är från Brasilien, Kina, Macedonien, Ryssland och så.

Det var en lustig syn hur vi alla var SÅ annarlunda och hade unika bakgrunder, men vi kom så bra överens! Undervisningen var 8:30-12:00, vilket tog lite på krafterna, men i denna grupp är stämningen lugn och även om vi inte känner varann och har inte ens ett ordentligt språk att kommunicera på, så kommer vi överraskande bra överens. Ser redan emot nästa måndag!

 

Fick våra betyg i skolan nyligen, vilket hänvisade för min del att läsåret för min del har hit tills gått ganska bra. Dock var det inte alla ämnen som jag kunde ta del i på grund av att de diskuterar saker som läraren kommit fram till att är allt för svårt för mig att förstå.

Skalan är här i Österrike från 1-5, då 1 är "sehr gut" och motsvarar en tia i Finland, och 5 betyder underkänt. Här har ni dock resultatet mitt betyg:

Matematik: 4 (vilket var aningen skumt för att jag fick 2 (gut) i provet, men mitt slutliga nummer sänktes för att jag inte markerar allt för mycket på lektionerna och jag förstår inte språket allt för bra ännu)

 

En till sak som enligt mig är värd att säga, att idag var en mycket bra dag!

Orsaker varför:

• Jag läste färdigt boken "The curious incident of the dog in the night-time"
• Jag tog en lång och skön tupplur då jag kom hem från skolan
• Det har äntligen kommit snö!
• Jag skriver äntligen ett inlägg på min blogg efter några veckors tystnad
• Jag åt ett granatäppel vilket jag börjat älska här i Österrike
• Hade håltimme med Chandasch vilket var kul, för att han är helt enkelt den trevligaste varelsen att unmås med
• Sist men inte minst kanske bästa av allt: Jag pratade framför hela vår skola idag! Jo, vi hade ett två timmars möte med skolans elever då vi bestämde över förbättringar som kan göras i skolan (Elever kom upp med idéer och andra elever fick komma och stå på en pall och säga klagomål eller kommentarer över detta). Egentligen har det ju ingen skillnad för mig, för att detta bestämdes inför nästa skolår då jag inte mera är här, men för att yolo så for jag upp så scenen och sade min åsikt (dessutom blev jag ju lite pressad av mina kompisar att göra det). Det roligaste var att jag var inte det minsta nervös som vanliga Malin skulle ha varit, och jag fick till och med hela publiken att skratta då jag sade "vår klass är dit bort i Narnia", med vilket jag menade att vår klass ligger i en annan byggnad från alla andra klassrum och till och med lärare blev sena från lektioner i början för att de inte kunde hitta till vårt klassrum. Inte för att låta som att jag skryter över mig själv, men lite smått stolt är jag för tillfället.

Det var tidig väcking imorse då host familjen hade på hjärtat att vi skulle dra av till en brödfabrik knappt en halv timme från Obergrafendorf. Tidiga mornar har aldrig varit en favorit, men hellre steg jag upp tidigt än att bli ensam hemma hela förmiddagen.

Då vi så väl var framme åt vi morgonmål där (är ni överraskade om jag säger att vi åt bröd), var efter vi for på en tour i fabriked där vi bland annat fick göra vår egna lilla semla! min blev ju då inte exakt hur det var meningen, men unik är den i varje fall. Dessutom så smakade den bra, så jag var mycket nöjd! 

Efter att jag igår nyåret till ära for rätt så sent att sova så var det inte värst välkomnande att inte få en sovmorgon där på. Vi skulle med host familjen och åka slalom och bilfärden räckte över en timme. Jag var så nervös under hela bilfärden dit, för att dessa få antal gånger jag har åkt slalom har varit någonstans i södra Finland i så små backar att de borde inte ens kallas backar. Mera som kullar eller så. I dessa små backar/kullar hade man aldrig riktigt behövt lära sig bromsa så där riktigt ordentligt, så då jag rätt så väl var i de Österrikiska stora stora stora backarna, trodde jag faktist att jag skulle svimma/dö/pinka på mig då jag bara åkte som en raket ner för de 90 ° backarna! Här i Österrike är att åka slalom som att simma enligt min personliga teori - alla har gått i slalomskola då de var små, eller så har deras föräldrar lärt dem personligen, men det finns inga sjutton åringar som inte behärskar slalomteori som jag. Dessutom var det ju inte så kul då min host familj drog mig i de allra brantaste backarna, fär att ännu en vecka sedan trodde jag att det inte ens finns så där branta backar på denna jord! Dock tyckte jag att hissarna var kul, för att såna har jag endast set på tv! Var dock innantill orolig över att man kunde falla ner därifrån, men då jag var på hissen sex meter upp i luften så märkte jag att det är absolut omöjligt att falla.

Året 2013 kommer alltid att vara i mitt minne som året då jag tog en titt ut i världen och bestämde mig för att fara till utbyteselev till Österrike! Med detta på sidan om femtioelva andra fantastiska händelser och äventyr var året oförglömligt. Känns dock som om det var förra veckan som man sade adjö till 2012! Jag skriver ju ännu också i alla mina häften 2012, hur ska jag nu hållas i farten riktigt?

Nyår i Österrike var inte alls så annarlunda som i Finland dock egentligen. Det enda som jag ännu också behöver lite tid att smälta är att de inte har stjärnepinnar på nyår, utan som all förvåning på julen i julgranen! Hela tanken känns så bissar på något sätt! Dock gjorde inte min host familj detta iår.

Vi hade några gäster till oss och jag fick smaka på Raclette, sköt raketer på vår bakgård för stor budjet, och även brände tenn. Min tennklump formade sig typ till en skorpion med ett hål i mitten format som ett hjärta. Här försöker de dock inte lista ut själva vad detta kan betyda, utan det finns regler till det hela. Jag som fick en skorpion betyder att detta år 2014 kommer jag vara motiverad att lära mig nytt, och hjärtat betyder lycka i kärlek. Om man sen igen får ett lejon så hämtar 2014 dig nya vänner, och om du får en svan så är du självbelåten och arrogant.

Efter ett långt och ängsligt väntande kom dagen jag som så många andra också väntat på! Hade inga tankar om hur min dag kom att se upp då jag steg upp - hur den österrikiska julen skiljer sig från den finska som jag är van vid - men det fick jag ta som en överraskning.

Min eftermiddag gick till att ordna upp mitt rum och sova några ynkliga tiotals minuter innan vi med familjen skulle till kyrkan. Då vi väl var i kyrkan förstod jag rätt så lite, men jag kan tänka mig att de säger samma saker som i den finska julkyrkan, så jag tror jag inte gick miste om allt för mycke.

Efter kyrkan var vi ochj träffade på en hel del släktingar till min host familj, och även om det känns skönt att träffa nya människor och så, så kände jag mig det lilla udda då alla andra känner varann och jag känner endast Sophie. Dock är jag överlycklig över att min tyska börjar ta fart, och jag lyckas mingla med folk! Detta skulle ha varit omöjligt ett par månader sedan. Folk brukar ofta ge mig komplimanger om en god tyska att vara stolt över, även om jag själv vet att jag har flera grammatikfel, men man förstår ändå vad jag menar. 

Då vi så väl bar tillbaka hemma så åt vi julkex över en kopp kaffe innan vi åt julmat. Här i Österrike är julkex ett mycket starkt ord och vi med the Bertl's bakade vi omkring tio olika slags kex och småbröd.

Då vi efteråt gick till julträdet, sjöng några toner och läste ur Bibeln så var det dags för presenter. Det kändes pinsamt då jag ensam fått typ lika mycket presenter som hela deras familj sammanlagt, men de verkade inte bry sig. Jag ska senare denna vecka skriva ett inlägg om allt julgubben hämtade mig så oroa er inte!

Som man på bilden ser så var vår julmat inte så mäktig som vi brukar ha i Finland, men detta berodde ju inte att maten skulle ha varit sämre än i Finland. Julmiddagen räckte även mycket mindre tid än vad jag förväntat mig av egen vana. Detta kan man i sig förstå, för att då vi först öppnat presenterna och därpå ätit, så var alla nyfikna att gå och spekulera över sina presenter.

Efter mat kollade vi en julfilm (som jag inte kollade allt för mycket på för att jag var busy med mina nya Hunger Games böcker), varefter vi alla gick och sova. Min jul var lika fin som den var annarlunda!

Som sälskap veckoslutet innan julafton hade jag mina två hostsyskon Maximilian och Sophie till Mariazell - en kulturrik stad i Steiermarkt vid Alperna, ligger en två timmars bilväg ifrån var jag bor i Grub. Vi skulle på STS utbytes-träff, där min arearep Ulli och vi hennes fyra utbyteselever med hostfamiljer skulle spendera dagen. Vi var tvungna att stiga extra tidigt upp för att vår tågresa räckte hela två timmar, och jag är då inte riktigt direkt dendär morgonmänniskan.

I min hemtrakt här i Österrike har vi ingen snö, men i Mariazell fanns det mycket, mycket snö. Kände mig helt som hemma med alla meterhöga snöhögar och bitande kalla vindar. 

Ulli körde oss till ett hotell där vi njöt frukost tillsammans med de andra utbyteseleverna! Georgie med sin hostsyster Sarah har blivit mig mycket nära under min tid i Österrike och det kändes skönt att entligen se dem! Vi sågs senast i Venedig vilket känns som en evighet sedan. 

Innan jul finns det marknader bakom varenda ett hörn, och så även här. Det såldes varenda en liten prydnad som kunde locka turister, även dock jag själv inte kände behov av något de hade att erbjuda.

Under dessa flera timmar hann vi pyssla ihop våra egna julgranspynt, shoppa loss lite, dricka punsch och känna oss som storturister med att ta bild på varje kyrka/fin byggnad vi gick förbi. Efteråt tror jag inte det överraskade någon att jag sovde hela bilfärden tillbaka. Känns som att det inte finns ett enda tillfälle då jag inte kan sova! Varsomhelst och närsomhelst - man skulle kunna kalla det en hobby!

Flyttade till familjen Bertl sjätte december, och direkt dagen därpå for vi tillsammans med min host syster (som även är min klasskamrat) till Kristkindlmarkt som tog plats utanför Schönbrunn slottet i Wien. Vi skulle även träffa de övriga STS utbyteseleverna som bor i närheten av Wien där. 

Sophie och jag var beredda på Sankt Pölten tågstation i god tid, men det gick lite snett till när vi tog fel tåg (till rätt destination dock, men gick tio gånger långsammare av orsak att tåget stannade på varje station på den circa femtio kilometer långa färden). Dock gick vi inte miste om något egentligen.

Det kändes skönt att även se Tytti och Alina, som är två av de tre andra utbyteseleverna från Finland! Dock kände jag lite dålig självkänsla då vi pratade finska helatiden och Sophie förstod noll, men hon sade att hon inte hade något emot det. Dessutom, även om vi hade flera lager kläder på, fick vi frysa en hel del då vi i flera timmar stod ute i kylan. Sophie, Tytti och jag gick lite omkring och kollade vad marknaden hade att erbjuda, åt öserrikiska sötsaker och njöt av varandras sälskap. Efteråt kändes det skönt att halvsova i det varma tåget.

Det är djupt pinsamt att medje att jag inte bloggat på så länge som jag gjort, då jag är medveten om hur många av mina nära och kära i Finland kollar upp min blogg dagligen i väntan om utdaterateringar av mina sysselsättningar här ute på världen. Orsaken till detta är dock simpel. Sedan jag flyttade från Sankt Pölten till Grub till familjen Bertl, så har jag inte lyckats få internet till min dator trots flertal försök och ansträngning. Efter en mängd svett, blod och tårar (inte riktit men nästan) fick vi dock internetet och funka, och lösningen var inte lättare än att interneten helt enkelt inte funkar i mitt rum på min dator utan endast i övervåningen.

Nu ikväll ska jag skriva några inlägg som innehåller material över vad min december gått ut på. Det är en hel del ni gått miste om ska ni veta!

Ja, nämligen nästa fredag tar jag mina kassar och byter värdfamilj för andra gången. Orsaken till att jag är tvungen att byta är helt enkelt att värdmamman i min nuvarande familj behöver rummet jag har för tillfället och jag behöver ett rum att stanna i. Kommer vara lessant att lämna denna familj för att jag under två månaders tid har hunnit bli mycket nära med varenda en från deras familj och de är alla så härliga. Ska flytta till den minde staden Obendgrafendorf och som min värdsyster kommer min klasskamrat Sophie ta över. Har träffat hennes familj en gång och henne varje dag i skolan, och based on bilden jag fått av dem så kommer jag att trivas prima!

Detta veckoslut har jag spenderat mest mysande och så. Igår gjorde vi tillsammans med min värdmamma en adventskrans som hon idag gav till sin kompis Clara, och presentens mottagare var mycket nöjd med resultatet!

Idag var vädret det finaste det varit under hela veckan, och detta till ära tog jag en liten uterunda tillsammans med kameran min! Det var relativt varmt för att vara första december, men nu ska vi ju också minnas var vi befinner oss!

Fick ju även öppna fösta luckan i kalendern idag! Mamma hade skickat mig scoutkalendern i paket från Finland (för att det är lite som vår familjs tradition att ha den varje år), och detta gav lite julstämning i det annars så varma höstvädret här i Österrike. Hade dessutom planerat att inte skaffa en chokladkalender i år, men igår kom min värdmamma hem, och hade köpt Sebastian, Melanie och mig var sin The Simpsons-chokokalender, så dit for dessa planer. Jag skulle ju inte tack nej för en chokladkalender heller, och choklad gör mig alltid glad.

 

 

 

Här i Österrike är dom himmelens intresserade av allt som har med Finland att göra från vad vi äter till hur språket är. Jag hade tidigare om veckan lovat min hostfamilj att jag skulle tillräda något finskt åt dem, fast efter förra hostfamiljen smaklösa makaronilåda var jag lite skeptisk över mina matlagningstalanger. 

Sluteligen bestämde jag mig förr att laga bulla! Det kan ju inte gå allt för fel, och jag har rakt sagt lite saknat smaken av örfilar. Mamma har ju dessutom gjort det tusentals gånger och kan säkerligen hjälpa mig! 

Därmed på torsdag eftermiddag efter skolan kom jag hem och efter en snabb skypesignal med mamma (då hon gav mig små råd och tips om vad man inte bör glömma och så) var köket helt i mina händer. Dessutom var jag ensam hemma, och jag viste att om detta hus nu går upp i eldlågor har jag ingen att hjälpa mig. Anyway, slutligen blev resultatet helt bra! Jag gjorde en plåt med bullar med smöröga och en med örfilar. Det enda problemet var att den första plåten blev för ljus och den andra för mörk i min åsikt. Min hostfamilj attackerade dock bullarna och de verkade inte bry sig det minsta. Stolt är man ju dessutom också!