Efter ett långt och ängsligt väntande kom dagen jag som så många andra också väntat på! Hade inga tankar om hur min dag kom att se upp då jag steg upp - hur den österrikiska julen skiljer sig från den finska som jag är van vid - men det fick jag ta som en överraskning.

Min eftermiddag gick till att ordna upp mitt rum och sova några ynkliga tiotals minuter innan vi med familjen skulle till kyrkan. Då vi väl var i kyrkan förstod jag rätt så lite, men jag kan tänka mig att de säger samma saker som i den finska julkyrkan, så jag tror jag inte gick miste om allt för mycke.

Efter kyrkan var vi ochj träffade på en hel del släktingar till min host familj, och även om det känns skönt att träffa nya människor och så, så kände jag mig det lilla udda då alla andra känner varann och jag känner endast Sophie. Dock är jag överlycklig över att min tyska börjar ta fart, och jag lyckas mingla med folk! Detta skulle ha varit omöjligt ett par månader sedan. Folk brukar ofta ge mig komplimanger om en god tyska att vara stolt över, även om jag själv vet att jag har flera grammatikfel, men man förstår ändå vad jag menar. 

Då vi så väl bar tillbaka hemma så åt vi julkex över en kopp kaffe innan vi åt julmat. Här i Österrike är julkex ett mycket starkt ord och vi med the Bertl's bakade vi omkring tio olika slags kex och småbröd.

Då vi efteråt gick till julträdet, sjöng några toner och läste ur Bibeln så var det dags för presenter. Det kändes pinsamt då jag ensam fått typ lika mycket presenter som hela deras familj sammanlagt, men de verkade inte bry sig. Jag ska senare denna vecka skriva ett inlägg om allt julgubben hämtade mig så oroa er inte!

Som man på bilden ser så var vår julmat inte så mäktig som vi brukar ha i Finland, men detta berodde ju inte att maten skulle ha varit sämre än i Finland. Julmiddagen räckte även mycket mindre tid än vad jag förväntat mig av egen vana. Detta kan man i sig förstå, för att då vi först öppnat presenterna och därpå ätit, så var alla nyfikna att gå och spekulera över sina presenter.

Efter mat kollade vi en julfilm (som jag inte kollade allt för mycket på för att jag var busy med mina nya Hunger Games böcker), varefter vi alla gick och sova. Min jul var lika fin som den var annarlunda!

Som sälskap veckoslutet innan julafton hade jag mina två hostsyskon Maximilian och Sophie till Mariazell - en kulturrik stad i Steiermarkt vid Alperna, ligger en två timmars bilväg ifrån var jag bor i Grub. Vi skulle på STS utbytes-träff, där min arearep Ulli och vi hennes fyra utbyteselever med hostfamiljer skulle spendera dagen. Vi var tvungna att stiga extra tidigt upp för att vår tågresa räckte hela två timmar, och jag är då inte riktigt direkt dendär morgonmänniskan.

I min hemtrakt här i Österrike har vi ingen snö, men i Mariazell fanns det mycket, mycket snö. Kände mig helt som hemma med alla meterhöga snöhögar och bitande kalla vindar. 

Ulli körde oss till ett hotell där vi njöt frukost tillsammans med de andra utbyteseleverna! Georgie med sin hostsyster Sarah har blivit mig mycket nära under min tid i Österrike och det kändes skönt att entligen se dem! Vi sågs senast i Venedig vilket känns som en evighet sedan. 

Innan jul finns det marknader bakom varenda ett hörn, och så även här. Det såldes varenda en liten prydnad som kunde locka turister, även dock jag själv inte kände behov av något de hade att erbjuda.

Under dessa flera timmar hann vi pyssla ihop våra egna julgranspynt, shoppa loss lite, dricka punsch och känna oss som storturister med att ta bild på varje kyrka/fin byggnad vi gick förbi. Efteråt tror jag inte det överraskade någon att jag sovde hela bilfärden tillbaka. Känns som att det inte finns ett enda tillfälle då jag inte kan sova! Varsomhelst och närsomhelst - man skulle kunna kalla det en hobby!

Flyttade till familjen Bertl sjätte december, och direkt dagen därpå for vi tillsammans med min host syster (som även är min klasskamrat) till Kristkindlmarkt som tog plats utanför Schönbrunn slottet i Wien. Vi skulle även träffa de övriga STS utbyteseleverna som bor i närheten av Wien där. 

Sophie och jag var beredda på Sankt Pölten tågstation i god tid, men det gick lite snett till när vi tog fel tåg (till rätt destination dock, men gick tio gånger långsammare av orsak att tåget stannade på varje station på den circa femtio kilometer långa färden). Dock gick vi inte miste om något egentligen.

Det kändes skönt att även se Tytti och Alina, som är två av de tre andra utbyteseleverna från Finland! Dock kände jag lite dålig självkänsla då vi pratade finska helatiden och Sophie förstod noll, men hon sade att hon inte hade något emot det. Dessutom, även om vi hade flera lager kläder på, fick vi frysa en hel del då vi i flera timmar stod ute i kylan. Sophie, Tytti och jag gick lite omkring och kollade vad marknaden hade att erbjuda, åt öserrikiska sötsaker och njöt av varandras sälskap. Efteråt kändes det skönt att halvsova i det varma tåget.

Det är djupt pinsamt att medje att jag inte bloggat på så länge som jag gjort, då jag är medveten om hur många av mina nära och kära i Finland kollar upp min blogg dagligen i väntan om utdaterateringar av mina sysselsättningar här ute på världen. Orsaken till detta är dock simpel. Sedan jag flyttade från Sankt Pölten till Grub till familjen Bertl, så har jag inte lyckats få internet till min dator trots flertal försök och ansträngning. Efter en mängd svett, blod och tårar (inte riktit men nästan) fick vi dock internetet och funka, och lösningen var inte lättare än att interneten helt enkelt inte funkar i mitt rum på min dator utan endast i övervåningen.

Nu ikväll ska jag skriva några inlägg som innehåller material över vad min december gått ut på. Det är en hel del ni gått miste om ska ni veta!

Ja, nämligen nästa fredag tar jag mina kassar och byter värdfamilj för andra gången. Orsaken till att jag är tvungen att byta är helt enkelt att värdmamman i min nuvarande familj behöver rummet jag har för tillfället och jag behöver ett rum att stanna i. Kommer vara lessant att lämna denna familj för att jag under två månaders tid har hunnit bli mycket nära med varenda en från deras familj och de är alla så härliga. Ska flytta till den minde staden Obendgrafendorf och som min värdsyster kommer min klasskamrat Sophie ta över. Har träffat hennes familj en gång och henne varje dag i skolan, och based on bilden jag fått av dem så kommer jag att trivas prima!

Detta veckoslut har jag spenderat mest mysande och så. Igår gjorde vi tillsammans med min värdmamma en adventskrans som hon idag gav till sin kompis Clara, och presentens mottagare var mycket nöjd med resultatet!

Idag var vädret det finaste det varit under hela veckan, och detta till ära tog jag en liten uterunda tillsammans med kameran min! Det var relativt varmt för att vara första december, men nu ska vi ju också minnas var vi befinner oss!

Fick ju även öppna fösta luckan i kalendern idag! Mamma hade skickat mig scoutkalendern i paket från Finland (för att det är lite som vår familjs tradition att ha den varje år), och detta gav lite julstämning i det annars så varma höstvädret här i Österrike. Hade dessutom planerat att inte skaffa en chokladkalender i år, men igår kom min värdmamma hem, och hade köpt Sebastian, Melanie och mig var sin The Simpsons-chokokalender, så dit for dessa planer. Jag skulle ju inte tack nej för en chokladkalender heller, och choklad gör mig alltid glad.