Idag var det skolans julfest som gällde. Dock hade jag det värsta magknipet som jag upplevt i åratal, och då inte ens Burana hjälper så börjar man nog lite mista hoppet. Jag var tvungen att ändå fara på julfesten för jag skulle uppträda med ett dansnummer.

Dock under uppträdande kände jag ingen smärta. Tror att jag hade en sådan adrenalin-rush att jag inte ens tänkte på hela saken. Upprtädandet gick toppen med kanske några små detaljer som skulle ha kunna gå bättre, men det är sånt som man inte skall bli och grubbla över. Kände mig faktist ganska hedrad efter att både engelska- och fysikläraren samt en flock elever kom och berömde mitt dansande. Jag ångrar faktist inte att jag bestämde mig att upptreda, tvärtom skulle jag ångra det om jag inte skulle ha gjort det.