Mitt bloggande har varit ganska så magert på senaste tiderna måste jag säga, och det är helt enkelt för att som utbyteselev har jag så mycket annat också att göra än sitta framför datorn hela tiden. Är dessutom ännu också sjuk, vilket irriterar mig nåt så fruktansvärt, för nu kan jag inte göra alla de saker som jag skulle vilja göra. 

På fredag var jag inte i skolan, för att jag var så hårt sjuk. Istället fick jag lov att ligga döende i min säng och sticka då jag orkade. Nu när livet här börjar så småningom bli till vardag så finns det inte så mycket som jag skule kunna berätta, så högst antagligen blir detta ett lite kortare inlägg än vanligen. 

Jag avklarade min första vecka i skolan, och nu har alla i min klass 7D farit utomlands på klassresa, och jag blev ensam lämnad på stranden. På måndag ska jag dock fara och knacka på till lärarrummet för att fråga hur jag ska ta mig till. Detta är lite trist, för att just när jag började få vänner och komma in i stämningen så far de bort för två veckor. Om man vill kolla på situtation som en optimist, så är detta en golden opportunity att skaffa nya vänner på den klassen som jag kommer att spendera denna tid då min egna klass är bortrest med. 

Har hela dagen gått omkring med en liten bitter flunsa. Dock har jag helt ärligt talat inte tränat nu på typ en hel vecka, så jag började faktist sakna träning lite. Därmed tog jag mig själv i kragen, satt på mig joggingskorna och for ut i skogen för en liten joggningstur (dålig idé!). Detta kändes sååå skönt de första stunderna, men efter redan en kilometer började det kännas svårt att andas och i andningen kunde man tydligt och klart höra att jag är sjuk. Jag började hosta så förfärligt och jag kunde inte annat än långsamma ner farten och börja andas lungt och djupt för att försöka få mig i någotlunda skick igen. Jag sprang nog den sista halv kilometern, men det första jag gjorde då jag kom hem var att jag tog mig min sista påse Finrexin, kokade vatten åt mig själv, och skrev detta inlägg.

Annars gillar jag mycket denna naturstig som finns just bakom vårt slott - den är cirka 2-3 kilometer lång beroende på var du svänger in att komma tillbaka, så det finns dessutom variation om du vill ta en lång eller kort länk. 

Genom staden gick vi till skolan BORG. Där väntade en härlig lektion av latin på mig. Vi studerade en sång som var på latin, och denna lektion var märkvärdigt nog en givande en. Vi lyssnade även på en sång skriven av finnen Tuomo Pekkanen, men jag kunde ju inte låta bli att småflina då läraren sade detta. Jag kunde ju dock inte markera och fixa till hennes uttal - det skulle bara ha varit oschysst. 

Efter att ha överklarat min första skoldag som jag senare idag kommer att blogga om, väntade en present på mig här hemma! Hade i skolan i Finland tidigare hört om dessa Schultüten - om att de som sagt är strutar fyllda med skolsaker och godis och så, men detta är ju bara för dem som just haft sin första skoldag.

Min utbytesfamilj hade dock själva fixat ihop en sådan för mig, för att tekniskt taget var det ju min första dag. Inne i struten fanns garn (för att mi host mamma Astrid viste att jag gillar att sticka), en övningsbok för att lära dig grundlig tyska, och en massa smått inför skolan som blyertspennor, färgpennor, gummi, översträckningspennor, stabilon, allt som man kan möjligen tänka sig. Inne fanns även ett kort med en kort liten hälsning där min familj önskade mig ett gott skolår och tid här med dem. Ingen godis fanns det dock, men det är inget problem att fara till butiken och skaffa mig en chokladstång om jag känner för det. Jag kunde inte ha en bättre familj! Vielen dank!

• Nu är jag en underlig creep som beukar hemma dricka fettfri mjölk med maten
• Här äter de endast ljustljust bröd, batong ish, så inget rågbröd för mig
• Deras dusch och lavuarer är de underligaste! De har en skruv för varmt och en för kallt, men jag förstår inte alls hur jag får det till medelvarmt! Fick fösta och andra kvällen ta en iskall dusch efter att ha stridit med den i flera minuters tid.
• Här i min familj är det ingen vana att barnen hjälper till med att duka bordet och vänta snällt i bordet tills alla är klara. Här stiger man ur bordet då man är klar och sedan gör vad man vill.
• Här äter de en magrare morgonmål än vad jag är van vid i Finlanf, men å andra sidan äter de på kvällen, kring åtta-nio-tio tiden en större kvällsmål som består av olika variationer av tyngre rätter
• 
   

Till att börja med vill jag ursäkta att detta inlägg kommer så sent, men min dator har varit på reparation under de senaste dagarna, som förhindrat mitt bloggande.

Nu rakt på sak...

Hade planerat att fredagen skulle vara som vilken fredag som helst. Efter skolan var jag snabbt av och an till Åbo med mamma och köpa varor som behövs inför min utbytesresa nästa vecka. Vi var dock tvugna att lämna Åbo lite extra tidigt idag, för att mamma skulle på ett möte (Hmm, ett möte på en fredagkväll. I detta skede borde jag ju redan ha börjat misstänka något...). Så körde vi hem, och då vi steg in genom dörren var det första jag sade "Mamma, är det bara jag eller doftar det popcorn här?". Mamma "viste inte vad jag pratade om". Så steg jag in i vardagsrummet som var fyllt med ballonger i alla regnbågens färget. Jag hann bara säga "Varför finns här...." innan tolv av mina bästa vänner hoppade ut från sina gömmor och ropade "SURPRISE!!!". Hela min kropp var i chock, och jag viste inte om jag skulle skatta eller gråta...därmed gjorde jag lite både och. De hade till och med bakat två kladdkakor, härliga härliga cupcakes, köpt mitt favoritläsk, köpt kex, kanapees, chips etc etc.

Här i vårt härliga hus spenderade vi vår tid i några goda timmar, lekte lekar, åt godheter och skrattade mer än jag sammanlagt gjort i mitt hela liv. Emmi och Claudia hade även hämtat glowsticks på partajet, som vi alla var så faschinerade över. Enda till midnatt fortsatt festen, och efteråt hjälpte de sista gästerna till med att städa undan alla skräp och få ordning på detta hus igen.

Tack Emmi, Claudia, Jamila, Katarina, Malin, Paulina, Ellen, Isabella, Nora, Jemima, Wilma och Linnéa!

 

Ny vecka, nya äventyr! God måndag kära du som läser detta, hoppas din start på veckan varit den bästa!

Idag hade jag endast en lektion i skolan, så det kändes lite dumt att först dra sig enda till skolan, sitta på skolbänken 45 minuter, och trampa på min rosa cykel hem igen.

Förutom en medelmåttlig tyskalektion fick jag en överrasking i skolan - något som lyste upp min annars så gråa dag! Min vän, Sandra, som tidigare själv varit till Frankrike som utbyteselev, gav mig ett mjukt paket insväpat i ett blått presentpapper och matchande snöre. Mitt huvud stod tomt on tankar om vad detta paket kunde innehålla. Så nyfiken som jag var kunde jag inte vänta en sekund längre, och jag slet upp Sandras så fint paketerade present. Min första känsla som jag upplevde då jag öppnade paketet var chock! "Vad är dethär?!" frågade jag henne och undrade över vad detta var. Hon förklarade dock hela historian och idén bakom presenten, och inom kort var det klart för mig varför jag hade fått vad jag hade fått.

Den origionella tanken med denna present är att då man är ledsen, arg, eller annars bara på dåligt humör så kan man skriva om det på en lapp och sätta in i munnen på denna mjukis. Sandra hade dock gjort en twist på detta. Som en erfaren utbyteselev viste hon att jag under mitt utbyte i något skede skulle krocka på hemlängtan och eller sorg av något slag, så istället hade hon själv skrivit in över förtio lappar med saker som skulle få mig på bättre humör (kan inte berätta exaktare för att jag har inte lov att kolla på lapparna innan jag far). Hur kreativt som helst ju! Som tack gav jag henne en storstor bamsekram och tackade henne miljontals gånger.

Efter skolan spenderade jag eftermiddagen/kvällen tillsammans med Emmi. Vi kollade 1½ film tillsammans med både chips, choklad, läsk och godis. Hade planerat att ta det hälsosamt innan mitt utbytesår, men dit for denna plan då jag inte kunde motstå alla godheter som frestade mig!

Nu, ensam hemma mitt i natten, ska jag ensamheten till ära äta en avokado och så småningom börja ta mig till sängen för att sova....

Har under de senaste några åren samlat på Jedward-planscher som jag sedan lagt upp i mitt rum. Här för ett tag sedan sade dock min mamma att jag innan mitt utbyte borde ta ner planscherna för att de "inte ser så snyggt ut". Jag erkänner själv att min Jedward fanhood har långsamt börjat ta slut, och idag lyssnar jag ju nästan knappt på dem. Å andra sidan känner jag att Jedward är en viktig del av mig, för att John och Edward lyste upp mitt liv för över två år, och man kan väl säga att de även bidrog till en hudan person jag är idag.

Idag då jag var ensam hemma och sysslolös gjorde jag det en gång för alla. Ju snabbare jag gör det, destu snabbare är det över. Efter en tiotal minuter var min dörr och skåp lika vita och bleka som för tre år sedan. Känns sorgligt att säga adjö till Jedward och begrava dem i mina lådor, men jag visste att jag skulle vara tvungen att göra det i något skede, så nu är det över. Har ännu sååååå mycket som jag borde få gjort innan mitt utbyte som närmar sig dag för dag, och ärligt talat så börjar nerverna långsamt tränga ut ur öronen på mig...

Sommarlovet tog slut så hastigt att man knappt märkte att den hann börja! Nu är den första dagen officiellt slut, och måste säga att mina två veckor som jag spenderar i skolan innan mitt utbyte kommer att vara ganska så enformiga. Jag borde ju inte egentligen vara i skolan över huvudtaget, men mamma övertalade mig om att fara till skolan på endast tyskalektioner som en slutspurt innan jag far. Först var jag mycket skeptisk mot saken, mycket hellre skulle jag ju ha haft två veckor längre sommarlov än extra skola, men efter idag har min insats till saken blivit motsatt. Vi har nu en ny lärare i tyska, Sara, som jag faktist gillar! Okej, hon har haft mig 3 lektioner än så länge, men baserat på detta verkar hon trevlig och som en trevlig lärare. Därmed verkar det som mina kommade två veckor ser rätt så lysande ut, även om mycket nervösa inför mitt hela år i Österrike! Vem kan tänka sig att det är endast 17 dagar kvar till mitt utbyte idag?!

Efter att ha tjatat på mamma i evigheter om att en sushi-kväll är nödvändig innan mitt utbyte, lyckades jag äntligen vinna henne över, och ikväll hade vi sushi-party på fem kottar! Det var inte första gången jag och mamma tillsammans fixade ihop sushi, så med övning har vi lyckats bli rätt så bra (inte för att skryta). Det tog oss drygt tre timmar att laga och fixa allt inför ikväll, men det allt var uppätet inom under en timme. Har säkert någon gång nämnt det här på bloggen, men i så fall får jag upprepa det för att färska ert minne - sushi är min favorit mat i hela världen, och om jag skulle få välja skulle jag kunna leva på endast sushi som näring. Ah, det finns ju bara inget bättre! 

Var igår kväll med Matilda till Åbo! Huvudorsaken till detta var att vi inte har träffats på sjuttioelva år, och vi ville därmed göra något kul tillsammans. Jag tänkte därmed slå två flygor på en smäll och köpa mina vinröda coverceskor som jag dräglat över i evigheter, speciellt då bottnet på mina tidigare skor började så småningom lossna.

Efter en sväng i Subway for vi på bio! Vi kollade The Bling Ring, som var faktist bra! Okej, jag har aldrig gått ut ur en biosalong och tänkt "Hui vilken dålig film!", jag brukar ofta nog gilla filmerna jag kollar. Detta kan ju bero på att jag väljer mina filmer bra ("Skyfall", "Les Miserables", "Eat, Pray, Love", "The Bling Ring", "Fame"....)! Dessutom fick jag en pytteliten kändisförälskelse i Israel Broussard! Gulligare än 100 kattungar och ögon jag skulle kunna stirra på i åratal!

Oj, glömde jag också att nämna att det regnade helatiden! Kom hem helt blöt efter en lång cykelresa från busshållsplatsen till Matilda och därifrån hem. Men som tur hade mamma köpt hallon och vaniljkräm, och under täcket kollade jag Netflix och lyssnade på Ed Sheeran hela kvällen! Myspys.

Nu då arbetet i Kårkulla är avklarat får jag lov att hitta på något nytt att pyssla med under mina långa dagar. Städa borde man ju också, fast det här med att cruisa med penny boarden och att fotografera känns mycket mera lockande. Men nu får jag i alla fall sova länge om mornarna! Ta en titt och njut av ett av mina mästarverk som kom till under min lördag!

Jag viste inte heller att det var Malins namnsdag idag, innan jag kom hem från jobbet och mamma höll på att baka marängtårta och hade köpt mig en chokladplatta som väntade på mig på bordet! Känns lite pinsamt att jag inte äns minns min egen namnsdag, men tur att mammas har lagt detta på minne. Brukar ju dock inte fira namnsdagar på det viset, men kanske för att detta är mina sista veckor hemma innan utbytet så måste varje liten sak firas som för sista gången! 

 

Det känns som om det enda jag nuförtiden bloggar om är hur underbar min nya ljusblåa penny board är! Var idag igen ute och rullade med Emmi, och mina kunskaper blir gång för gång bättre! Förutom det har min dag mest gått ut på att chatta, spela lite Pokémon och njuta av min bästa kompis sälskap. Kunde denna dag bli bättre?!

Var idag efter jobbet i Åbo med Mel och shoppa penny boards! Gick först igenom alla sportbutiker vi hittade, men vi var dock inte beredda på att betala <100€ för ett litet brede på fyra hjul. Efter detta gav vi upp på idén om penny boards, och for och äta lite crepes med Nutella istället. Sedan tänkte vi då vi gick förbi Teknik Magasinet, att vi far och kolla på iPhone cases, och Mel med sina bra ögon fick syn på penny boards för 30-40€! Detta var lycka på högsta grad! Mel köpte en svart och jag köpte en ljusblå, och efter att ha tagit bussen hem for vi på den lilla asfalterade vägen utanför vårt hus och övade. Vi var ju naturbegåvningar! Där fick man ivarjefall dagens träning:)

Har med kompisen Mel funderat en god tid på att skaffa penny boards, men har bara inte hittat varken ekonomi eller tid för att ta bussen till stan. Verkar inte ännu heller vara så lätt att hitta tid då vi båda är så upptagna. Tiden bara glider iväg och snart är det tid för mitt utbyte, så hoppas detta nu blir något! Det vore bara så coolt att kunna något sådant!

För att jag tjatat om min kommande utbytesresa i evigheter här på bloggen så är det omöjligt att ni skulle ha missat det. Var på en liten sneak-peak i Österrike här en vecka sedan, men inlägget är lite efterblivet på grund av problem med att få fotografierna på datorn.

Vaknade tidigt på morgonen, och med mellanlandning i Helsingfors var vi fem timmar senare på Wiens flyghållplats. Träffade även Billy Talent, för både min och deras resväskor var försenade! Under första dagen var vi med mamma ganska så trötta efter en massa resande, så vi gick lite på gatorna av Wien, käkade lite, och hann även med en tupplur i vårt hotells fantastiskt mjuka sängar.

For med tåg till St. Pölten och träffa på mina klasskompisar! Detta var samma dag som deras skola tagit slut, och sommarlovet börjat, så de tog mig till en STOOOOR fest med en massa alkohol och berusade ungdomar. I detta skede vill jag bara säga, att även om det är lagligt att börja dricka och röka i Österrike redan som sexton år gammal, så tänker jag inte göra det under mitt utbytesår! Efter att ha spenderat en lång timme på utefesten tog två av mina vänner, Helene och Benni, mig på en liten tour i St. Pölten. Detta var så roligt! Även om det inte fanns så mycket annat än kyrkor att se på, så hade jag så bra sälskap att det fixade allt! På eftermiddagen var jag tvungen att lämna St. Pölten, för jag skulle ännu idag träffa två mycket viktiga personer inom utbytersbyrån STS. Vår träff gick lite sisådär, det som chockerade dem mest var hur lite tyska jag egentligen kan, och att jag med mina bristande kunskaper hade planerat att flytta till Österrike för ett helt år. Men jag är där för att lära mig!

Dag 3

Inga bilder för denna dag (batterierna på kameran tog slut :s)

Denna dag hade jag väntat med kokande nerver i senaste veckorna, och till och med månaderna. Jag skulle träffa min utbytesfamilj för första gången! Skakade riktit i tåget påväg till Ollersbach! Trots nerverna älskade jag min familj mer än något annat, och de verkade passa just min livsstil. Med en familj på fyra barn, plus att de bor i ett äkta slott (!), kan jag inte annat än vänta på mitt år tillsammans med dem! Idag fick jag prata mycket tyska, och den blev tusen gånger bättre idag! På grund av att barnen inte kunde något annat än tyska, så blev jag ju tvungen att tala tyska för att ha någno chans att kommunicera, och under denna dag blev både mitt ordförråd och uttal såååå mycket bättre!

Idag hade vi planerat att fara och se på Schönbrunn! Det enda som blev att harma var att inne i Schönbrunn slottet fick man inte fotografera över huvudtaget (även om vissa tuffingar gjorde det). Utomhus fick man dock fotogafera så mycket som minneskortet räckte.

På kvällen for mamma och jag till en nöjespark, där vi for i säkert världens högsta "karusell-ish grej". Även om mamma lät så självsäker och modig på jordytan, så var det något helt annat då vi var uppe i höjden där man såg över hela stan. Haha, hon hade ögonen fast nästan helatiden och skrek av rädsla, medan jag satt och skrattade till henne, och kollade över de vackra vjuerna! Vi var även till en sushirestaurang där man fick äta så mycket man ville (som att detta inte skulle vara tredje gången under denna resa då vi äter sushi), och jag var i himlen!

Dag 5: The last day

Innan vi skulle ge bort vårt rum klockan tolv, så hade vi tid att shoppa lite grann! Jag fyndade så mycket att min budjet på 200 euro blev ganska så på gränsen att fara över, men jag klarade av att stoppa mig själv innan jag var helt pant. Efter att ha shoppat ett dussin timmar for vi tillbaka till hotellet, där vi packade våra veskor och gick ut ur hotelldörrarna för sista gången. Med buss for vi till flygplaten, och mitt på natten var vi tillbaka i hem ljuva hem.